Den här artikeln publicerade ssa.se första gången 2013-06-22. Nu är den aktuell igen – det är på nytt sommar och högsäsong för åskoväder. Just idag, den 28 juni 2014, är det södra Halland som är hemsökt.
Det ger anledning än en gång påminna om Uppsala Universitets forskning kring åska och åskskydd. På sin hemsida på nätet har universitetet bland annat en artikel som beskriver hur man skyddar sina amatörradiostation mot åska.
På samma webbplats förmedlas också grundläggande kunskaper om åskskydd, information om hur man skyddar hus, båt och husvagn och mycket mera. Här är länken till Uppsalas åskforskare. I menyn till vänster klickar du på menyalternativet Skydd av amatörradiostation.
När vi publicerade vår artikel första gången fanns det någon läsare som gjorde sig lustig över att vi länkade till en så gammal källa. Redaktionen känner dock inte till att åskan skulle ha ändrat karaktär under de senaste 20 åren. Vi tar därför risken att publicera denna favorit i repris.
En av författarna är Bengt Högberg SM3AAE, i Forse, två mil väster om Sollefteå i Ångermanland. Han skrev artikeln tillsammans med sin bror Rolf, som arbetade vid Uppsala universitet fram till sin pensionering. Bengt är uppväxt i Forse. Familjen flyttade dit när Bengt var fem år och fadern började arbeta på Graningeverken. Bengt gick som alla andra barn i byns skola innan han så småningom kom till Tekniska Gymnasiet i Härnösand, där han från allra första början valde starkströmsutbildning.
– På den tiden fanns svagströmsutbildning lika lite som TV-apparater, säger Bengt.
Som utbildad starkströmsingenjör blev inkörssporten, som för så många andra, ASEA och senare Vattenfall. Så småningom kom han till Skellefteå Kraft innan han för 30 år sedan kom till Graningeverken och tillbaka till byn där han växt upp, Forse. Amatörradiocertifikatet tog Bengt 1959. Signalen AAE hade blivit ledig och den fick han överta. Brodern Rolf blev kvar vid universitet i Uppsala och, i motsats till Bengt, aldrig radioamatör.
Började spåra blixturladdningar med radar
Uppsala universitet var pionjär, när man började spåra blixturladdningar med hjälp av radar:
– Jag tror det var omkring 1987, säger Bengt. Från början mätte man bara blixturladdning till marken, och det var ju det som var intressant för oss som arbetade vid och med kraftverk. Jag fick disponera en sådan utrustning, när jag arbetade vid Graningeverken.
Mätstationerna fanns utspridda över landet, en av dem fanns vid flygfältet i Vilhelmina. Bengt, som har varit privatflygare till för ett par år sedan, berättar om en gång när nätaggregatet vid stationen i Vilhelmina hade gått sönder:
– Rolf kom upp till Forse med ett nytt nätaggregat. Jag hyrde flygklubbens Cessna och så flög vi till Vilhelmina. Vi lastade ur nätaggregatet ur flygplanet och baxade in det på rätt plats, startade om mätutrustningen och så flög vi hem igen. Det var klart på ett par timmar från det vi lyfte härifrån.
Not. Graningeverken köptes upp av Sydkraft 2004 och koncernen bytte namn till Eon år 2005.
//Erik SM7DZV
