Öland – Ungdomssatsningen fortsätter

I septembernumret efterlyste vår ordförande Jens mer satsning på skolan och ungdomarna för att trygga återväxten för vår hobby. I samma nummer fanns ett reportage från ölandsklubbens amatörradiodag för elever i Slottsskolan i Borgholm strax efter årsmötet där. Det gav mersmak och när ungdomsansvarige i Mörbylånga kommun hörde av sig om något liknande i deras kommun, var vi inte sena att ta upp utmaningen. Platsen blev fritidsgården Zokker, som fått namnet av det gamla sockerbruket.

Nytta och nöje

Eftersom det var beredskapsvecka just då i slutet av september, så passade vi på att anlägga en lite allvarligare ton i delar av programmet. Efter att vår ordförande SM7GXQ/Peter först berättat om amatörradio i allmänhet och klubbens aktiviteter i synnerhet, kom SM7MQE/Enar in på hur man som radioamatör på Öland kan vara en del av öns krisberedskap.

Därefter anslog SM7MCD/Leif från Kalmar Radioamatörsällskap KRAS en mer praktisk ton och visade hands-on vad ungdomarna behöver tänka på före och under en kris. Särskilt poppis, i alla fall bland de yngre deltagarna, var när Leif kom in på ämnet ”kiss och bajs”, eller med lite finare ord hur man klarar toalettbestyren när vattnet tagit slut. Detta avslutades med ett ”spolprov” på toa där man snabbt tömde en hink vatten och spolade ner lite toapapper.

Lödning och morsesignalering

Men nu skulle det handla om radioteknik, och en annan övning som var minst lika populär som ovanstående, var när ungdomarna under Leifs överinseende egenhändigt fick löda ihop en fullt fungerande 80 meters sändare utifrån några komponenter Leif hade med sig.

SM7OHE/Rolf assisterade sedan ungdomarna när de fick öva på att använda morsetelegrafi för att kommunicera med varandra. Ett välbehövligt break från deras annars vanliga sätt att tala med varandra via paddor och mobiler kan man anta.

Till slut blev det några QSO

Min uppgift var att få igång en HF station och visa hur man med en bärbar radio (i detta fall en Xiegu G90) och en liten vertikalantenn ute på balkongräcket kunde få ganska långväga kontakter. Kondsen var just då inte de bästa och störningsnivån i fritidsgården hög. En dålig kombination, så de planerade 40 m QSO:na uteblev. Men precis innan jag skulle ge upp och börja ursäkta mig med dåliga konditioner och höga störnivåer för de då ganska besvikna barnen, lyckades vi stämma av antennen på 20 m och fick fina SSB-kontakter med Europa. Och förtroendet för undertecknad var lyckligtvis återupprättat hos ungdomarna.

Räcker inte mobilen?

Den klassiska frågan kom givetvis upp varför man inte lika bra kan använda mobil och internet, varvid jag fick anledning att berätta att sådana är väldigt sårbara system, medan man kan fortsätta hålla kontakt med omvärlden betydligt säkrare med den radiostation jag just pratat i. Plus att det är mycket roligare att jaga nya kontakter över radion. De mest intresserade kunde sedan ta med sig SSA-broschyren om amatörradio.

Sammanfattningsvis en mycket trevlig dag som gav mersmak kunde både vi och fritidsledarna konstatera. Och förhoppningsvis några av kidsen också. Nu hoppas vi bara att fler föreningar i vårt avlånga land gör liknande satsningar på skolan för att säkra den så viktiga återväxten inom amatörradion. Det handlar ju i grunden om liv eller död för vår hobby.

Göran Uvner/ SM7DMY

Author: SM0HEV