Regelverket för instegsamatörer när det gäller ”fjärrstyrda” och automatiska sändare, som t.ex. DMR hotspots kan vara lite knepigt. Vi har tidigare försökt utreda PTS inställning till detta.  En hotspot är alltså en automatisk sändare, en repeater, som är kopplad via internet till ett globalt nätverk, t.ex. Brandmeister-nätverket i fallet DMR-trafik. Trots det generella förbudet för instegsamatörer att använda automatiska och fjärrstyrda sändare, så är användning av hotspots tillåten så länge som de är fabriksbyggda (CE-märkta),  inte använder otillåtna frekvensband, och om de används under direkt uppsikt av instegsamatören. En instegsamatör får således använda sin hotspot för eget bruk när man är på plats, men får inte låta den användas av andra när man inte har uppsikt över den.

Vi kan konstatera att

• de flesta kommersiellt byggda hotspots (som den på bilden) använder 70cm-bandet för att kommunicera trådlöst med handapparaten – 70cm är i nuläget inte tillåtet för instegsamatörer.
• många hotspots är ”hemmabyggen” -vanligen sätter man på ett s.k. radiohat-kort på en RaspberryPi-dator. Instegsamatörer får endast använda fabriksbyggd, CE-märkta sändare.

Detta innebär att instegsamatörer är hänvisade till fabriksbyggda hotspots på 2m-bandet eller hotspots som använder WiFi eller är trådanslutna.