I Sverige finns det uppåt 8000 så kallade SMFF-områden, dvs. nationalparker, naturreservat, Natura2000-områden ooch ett antal naturområden av riksintresse.  Öland är Sveriges minsta landskap. Här finns cirka 150 sådana områden.  Nils-Olof Karlberg SM7DBD  har  nu kört Ölands alla SMFF-områden.

– Från början körde jag SMFF från mitt hemma-QTH i Rottne, berättar Nils-Olof, men efter ett tag gav jag mej ut i skog och mark. Ett par vintrar utnyttjade jag möjligheten att via vinterisar aktivera områden som låg på öar i olika småländska sjöar och som aldrig aktiverats (en s.k. röding).

Läs artikel i kommande QTC
Här följer ett utdrag ur Nils-Olofs artikel om hans öländska SMFF-erfarenheter. Läs hela artikeln i QTC.

– Eftersom jag har sommarstuga på Öland blev det en hel del körning även från ”Long Island”. Även andra amatörer gjorde expeditioner till Öland. För trots att det är Sveriges till ytan minsta landskap finns där ca 150 FF-områden. Under 2013 var flera expeditioner över på ön och aktiverade områden så i slutet av året hade jag bara hade ett dussintal okörda områden kvar på Öland, och tänkte att det kunde ju vara kul att bli den förste som körde samtliga. Så i början av denna sommar gjorde jag en ”städrunda” till södra delen av ön och ”släckte” ett antal rödingar. Ofta när man är ute och kör FF är det lugnt och stilla, men ibland händer både det ena och andra, som denna dag:

Bejers hamn
-När jag riggat upp grejorna vid området Beijershamn kom en fågelskådare med andan i halsen fram och undrade om den ovanliga halsbandsflugsnapparen varit synlig, den hade nämligen rapporteras häcka intill där jag hade ställt upp min station. Boet syntes men inte fågeln, den gillade kanske inte CW-pipen.

Tores granne
– Vid nästa område, intill Färjestaden (och nästan granne med Tore/SM7CBS), var området beläget intill några stora dammar där det odlades ädelfisk och flodkräftor. På åkern intill körde en traktor, troligen av dammägaren. Så jag tog det säkra före det osäkra och smög fram till området när traktorn var skymd av en liten dunge. En antennmast kan ju lätt förväxlas med ett kastspö och man vill inte bli misstänkt för tjuvfiske, så snabbt in i grönskan och upp med antennen.
– På det sista området för dagen, i Algutsrum, låg reservatet i en gammal ekskog med en stor betesäng intill.  På ängen betade storleksordningen 100 kor och när jag satt upp antennen kom ett helt moln med flugor från korna och anföll mej, så det blev en kort sejour här.

Final i slutet av augusti: Väglöst land
I slutet av augusti var det dags för den stora finalen, jag saknade nu bara ett handfull områden, alla på norra delen av ön. Det började med ett dubbelområde (två områden som gränsar till varandra), men det var i väglösa sanka Marsjö och Hjälmstad sjömarker (FF-3240 och 3249) på öns östra kust, så det blev att dra på stövlarna och börja kånka rigg, batteri, mast, antenn och pall ut i terränglådan, nyfiket beskådad av lokal boskap.

Solens aktiviteter styr förutsättningarna, inte bara för liv på jorden utan även radiokonditioner på kortvåg och mycket mycket mer. Under årets Internationella Fyrhelg vid Långe Erik på Ölands Norra Udde genomförde Bertil SM5VZW, astronom tillika ordförande i Uppsala FRO avdelning, ett workshop kring solaktiviteter. Bertil höll även ett mycket uppskattat anförande om solens inverkan på radiokommunikationerna inför 25-talet intresserade åhörare.

I samband med Internationella Fyrhelgen ordnade Ölands radioamatörer och FRO lokalavdelning i Möre tillsammans en veckoslutsträff helt i amatörradions tecken. Ölands Radioamatörer har kört radio från Ölands norra udde under de årliga fyrhelgerna varje år sedan 2006. Deltagare i årets aktivitet var dels klubbens egna medlemmar och några ytterligare intresserade radioamatörer dels en grupp FRO-are som lystrar till benämningen ”CTQ:s Järngäng”, d.v.s. i huvudsak elever från FRO’s numera avsomnade telegrafikurser 13:5. Totalt var cirka 25-talet radioamatörer förhandsanmälda som radiooperatörer under aktiviteten. Radiotrafiken inleddes under lördagen klockan tio och pågick fram till cirka klockan 13 på söndagen.

V-beam för DX och dipol för kortare avstånd
Syftet med träffen var att aktivera fyren Långe Erik på Ölands Norra Udde, och naturligtvis att avverka så många förbindelser som möjligt under fyrhelgen. Kommunikationen genomfördes, som sig bör, på såväl telegrafi som telefoni. De längsta förbindelserna var med USA, Japan, Nya Zeeland och Australien. Totalt avverkades några hundratal kontakter.
För att åstadkomma detta påbörjades tidigt i veckan, under ledning av Stefan SM0VNZ och med bistånd av Erik SM7DZV, konstruktion och tillverkning av den stora V antennen som var riktad i Väst – Östlig riktning. Antennbenen var 120 meter vardera, med 35 graders öppningsvinkel. Antennen gick från toppen av fyrtornet där den matades med en 50 meter lång öppen stege. Allt tillverkat på plats.